Vad är en kreditupplysning?
En kreditupplysning är en sammanställning av en persons eller ett företags ekonomiska situation som banker, kreditgivare och långivare beställer för att bedöma kreditvärdighet. Den innehåller personuppgifter, inkomst, betalningsanmärkningar, skulder, tidigare kreditupplysningar och ibland fastighets- och företagsengagemang.
Kreditupplysningen styrs av kreditupplysningslagen och får bara begäras vid legitimt skäl, exempelvis vid ansökan om lån, kreditkort eller telefonabonnemang. UC, Bisnode och Creditsafe är de tre största kreditupplysningsföretagen i Sverige.
Vad ingår i en kreditupplysning?
Åtta huvudsakliga uppgifter ingår i en kreditupplysning, från personuppgifter och inkomst till skulder hos Kronofogden och eventuella företagsengagemang. Listan nedan visar exakt vad kreditgivaren ser om dig.
- Personuppgifter och folkbokföringsadress: Namn, personnummer och nuvarande adress hämtas från Skatteverket.
- Inkomstuppgifter: Senaste deklarerade årsinkomst, exempelvis 380 000 kr brutto från senaste taxeringsåret.
- Betalningsanmärkningar: Eventuella anmärkningar från Kronofogden under de senaste 3 åren för privatpersoner och 5 åren för företag.
- Skulder hos Kronofogden: Pågående skuldsaldo och antal pågående mål.
- Antal tidigare kreditupplysningar: Hur många registrerade upplysningar som tagits på dig de senaste 12 månaderna.
- Nuvarande krediter och lån: Bolån, billån, privatlån och kreditkort med utnyttjad kredit.
- Fastighetsinnehav: Eventuell fastighet och taxeringsvärde.
- Företagsengagemang: Eventuell roll som styrelseledamot, firmatecknare eller delägare i företag.
Varför beställer kreditgivare en upplysning?
Kreditgivare beställer en upplysning för att enligt konsumentkreditlagen göra en kreditprövning innan kreditbeslut. Det är ett lagkrav, inte ett valfritt steg.
Lagen finns för att skydda dig som låntagare från att hamna i skuldfälla samt för att skydda kreditgivaren från ekonomisk förlust. Uppgifterna används för att räkna ut din kreditvärdighet och därigenom avgöra om kreditansökan beviljas eller avslås.
Hur går en kreditupplysning till?
En kreditupplysning går till i fem steg, från att kreditgivaren begär tillstånd till att beslut fattas. Hela processen tar oftast några sekunder eftersom den körs digitalt mot kreditupplysningsföretagets databas.
- Kreditgivaren begär tillstånd. Du ger ditt godkännande genom att skicka in kreditansökan, som innehåller en passus om att kreditupplysning får tas.
- Förfrågan skickas till kreditupplysningsföretaget. Förfrågan går digitalt till UC, Bisnode eller Creditsafe.
- Information samlas från olika källor. Kreditupplysningsföretaget hämtar uppgifter från Skatteverket, Kronofogden och egen databas.
- Rapport sammanställs. En kreditrapport med kreditvärdighet (riskklass) skapas, oftast på en skala från 1 till 5 hos UC.
- Kreditgivaren utvärderar och fattar beslut. Beviljat eller avslag levereras till dig, oftast inom några sekunder vid online-ansökan.
Hur lång tid tar en kreditupplysning?
En digital kreditupplysning tar några sekunder från ansökan till beslut för standardprodukter som kreditkort eller småkrediter. Vid större krediter som bolån eller företagslån kan handläggningen ta 1 till 7 arbetsdagar eftersom kreditgivaren oftast kompletterar med manuell granskning.
Du behöver inte göra något själv under själva upplysningen, all information hämtas automatiskt från externa källor. För större ansökningar kan du dock behöva komplettera med lönespecifikationer eller kontoutdrag.
Hur räknas kreditvärdigheten ut?
Kreditvärdigheten räknas ut baserat på inkomst, betalningshistorik, befintliga krediter, antal upplysningar och eventuella anmärkningar. Hos UC används en skala från riskklass 1 (mycket hög risk) till riskklass 5 (mycket låg risk).
För att ha hög kreditvärdighet behöver du en stabil inkomst på minst 250 000 kr per år, inga betalningsanmärkningar, ett begränsat antal befintliga krediter och få upplysningar de senaste 12 månaderna.
Vilka olika slags kreditupplysningar finns det?
Det finns två huvudtyper av kreditupplysningar för privatpersoner och en omfattande typ för företag. Privatpersonsupplysningarna delas i Mikroupplysning (UC13) och Personupplysning (UC3) baserat på krediten storlek.
Vad är en Mikroupplysning (UC13)?
Mikroupplysning (UC13) är en mindre omfattande kreditupplysning för privatpersoner och används vid små krediter som telefonabonnemang och småkrediter på under 50 000 kr. Den registreras inte hos UC och påverkar därför inte din kreditvärdighet eller antal upplysningar.
Mikroupplysningen ger kreditgivaren grundläggande information om din inkomst, eventuella betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden, men saknar detaljer om befintliga krediter och tidigare upplysningar.
Vad är en Personupplysning (UC3)?
Personupplysning (UC3) är den mest omfattande kreditupplysningen för privatpersoner och används vid större krediter som kreditkort, privatlån och bolån. Den registreras hos UC och syns på din kreditrapport i 12 månader, vilket kan påverka kreditvärdigheten.
Personupplysningen innehåller alla uppgifter från mikroupplysningen plus detaljer om befintliga krediter, fastighetsinnehav, företagsengagemang och tidigare kreditupplysningar.
Vad är en företagsupplysning?
En företagsupplysning innehåller bokslut, nyckeltal, branschdata, betalningsindex och eventuella anmärkningar mot bolaget. Det krävs inget legitimt skäl för att beställa en företagsupplysning, vilket gör att leverantörer, banker och samarbetspartners kan kreditkolla bolag fritt.
Företagsupplysningar används främst för att bedöma företagets ekonomiska stabilitet inför fakturakrediter, leverantörsavtal eller större affärer. Aktiebolag har offentliga bokslut som ingår i upplysningen, medan enskilda firmor och handelsbolag har mindre detaljerad information.
Kan man göra en kreditupplysning på sig själv?
Ja, du kan göra en kreditupplysning på dig själv som privatperson, vilket kallas egen kreditupplysning eller självkontroll. Den registreras inte och påverkar inte din kreditvärdighet eller antal upplysningar hos kreditgivare.
Varför ska du göra en självkontroll?
Du gör en självkontroll för att se vilka uppgifter kreditgivare ser om dig, kontrollera att inga felaktiga betalningsanmärkningar finns och planera inför en större kreditansökan. Det är ett vanligt steg innan bolåneansökan.
Självkontrollen ger samma översikt som en personupplysning men utan att registreras. Du ser även vilka kreditupplysningar som tagits på dig de senaste 12 månaderna, vilket är värdefullt om du tror att någon obehörig beställt en upplysning.
Vilka tjänster erbjuder egen kreditupplysning?
Fyra etablerade tjänster erbjuder egen kreditupplysning för privatpersoner: MinUC.se, Kreditz, Bisnode och Ratsit. Avgiften ligger mellan 0 kr och 200 kr per upplysning beroende på leverantör och nivå.
- MinUC.se: Direktägd av UC, den största aktören med fullständig data. Pris från 0 kr per år för basabonnemang.
- Kreditz: Snabb och enkel upplysning baserad på UC-data. Pris från 79 kr per upplysning.
- Bisnode: Egen kreditdatabas med fokus på företagsdata och företagsengagemang.
- Ratsit: Populär konsumentvariant med kreditrapport från UC och egen scoring. Pris från 49 kr per upplysning.
Hur påverkar kreditupplysningar din kreditvärdighet?
Enstaka kreditupplysningar påverkar inte din kreditvärdighet märkbart, men många upplysningar på kort tid signalerar att du söker mycket kredit och drar ner värdigheten. Riktmärket är att fler än 5 till 7 upplysningar inom 12 månader ger negativ effekt.
Är kreditupplysningar negativt för kreditvärdigheten?
Nej, en enstaka kreditupplysning är inte negativt och är en normal del av att ansöka om kort eller lån. Kreditgivare räknar med att du har upplysningar från löpande kreditprodukter.
Däremot kan det vara svårt att bli beviljad kreditkort med många UC förfrågningar på kort tid. Om du planerar en bolåneansökan rekommenderas att du undviker att söka andra krediter de 6 månaderna närmast.
Hur länge syns en kreditupplysning?
En kreditupplysning syns i 12 månader på din kreditrapport, räknat från det datum upplysningen togs. Efter 12 månader försvinner den från rapporten och påverkar inte längre nya kreditansökningar.
Betalningsanmärkningar lever längre och syns i 3 år för privatpersoner och 5 år för företag, räknat från registreringsdatum hos Kronofogden.
Vad händer om du har många upplysningar?
Många upplysningar på kort tid signalerar till kreditgivaren att du aktivt söker kredit, vilket kan tolkas som ekonomisk stress och leda till avslag. Riktmärket är att fler än 5 till 7 upplysningar inom 12 månader ger negativ effekt på kreditvärdigheten.
Vill du minimera risken: planera dina ansökningar och vänta minst 6 månader mellan stora kreditansökningar. Vid bolåneansökan undvik nya krediter de 6 till 12 månader närmast.
Varför krävs en kreditupplysning för kreditkort?
Kreditupplysning krävs för kreditkort eftersom kreditgivaren enligt konsumentkreditlagen måste göra en kreditprövning innan kredit beviljas. Lagkravet gäller alla typer av kreditprodukter, från småkrediter till bolån.
Finns det kreditkort utan kreditupplysning?
Nej, det finns inga kreditkort utan kreditupplysning i Sverige eftersom konsumentkreditlagen kräver kreditprövning på alla kreditprodukter. Vissa kortutgivare använder dock alternativa kreditupplysningsföretag som Bisnode eller Creditsafe istället för UC, vilket kan göra det lättare att bli godkänd om du har anmärkningar registrerade hos UC.
Klarnakortet, Northmill kortet och Re:member Flex är exempel på kort som ofta godkänner sökande med ekonomisk historia som UC-baserade kort avslår.
Vilka kreditkort accepterar betalningsanmärkningar?
Klarnakortet, Northmill kortet och vissa kort från Marginalen accepterar betalningsanmärkningar i vissa fall, men det beror på anmärkningens storlek och hur lång tid som gått sedan den registrerades. Inga svenska kreditkort godkänner sökande med pågående aktiva skulder hos Kronofogden.
För dig med betalningsanmärkningar kan ett debetkort som Northmill vara ett alternativ. Det ger samma vardagsfunktion utan kreditprövning.
