Vad är ett kreditupplysningsföretag?

Vad gör ett kreditupplysningsföretag?

Ett kreditupplysningsföretag samlar in, sammanställer och säljer information om privatpersoners och företags ekonomi till långivare som behöver bedöma kreditvärdighet inför ett lån, ett hyresavtal eller en kreditprövning. Bolagen agerar mellanhand mellan offentliga register och kreditgivare och fungerar som infrastrukturen bakom varje kreditupplysning i Sverige.

De fem viktigaste arbetsuppgifterna är insamling av ekonomiska data, leverans av kreditupplysningar, utskick av upplysningskopia till den granskade, löpande underhåll av registret och försäljning av riktade tjänster som scoringmodeller eller företagsupplysningar.

• Insamling av ekonomiska data: Bolagen drar in inkomstuppgifter, skuldsaldon och betalningsanmärkningar från Skatteverket, Kronofogden och fastighetsregistret. Samtliga större företag uppdaterar sina register dagligen.
• Leverans av kreditupplysningar: Banker, kreditkortsutgivare, hyresvärdar och leasingbolag köper upplysningar styckvis eller via abonnemang. UC ensamt levererar över 30 miljoner upplysningar per år i Sverige.
• Upplysningskopia till granskad person: Enligt Kreditupplysningslagen ska du alltid få en kopia när någon tagit en upplysning på dig. Kopian skickas via post eller via Mina sidor inom några dagar.
• Underhåll av registret: Felaktiga uppgifter rensas, gamla anmärkningar gallras efter tre år och nya inkomstdata fasas in vartefter Skatteverket släpper dem.
• Riktade tilläggstjänster: Scoringmodeller, företagsupplysningar, ID-skydd och övervakningstjänster säljs separat från grundupplysningen och är ofta huvudintäkten för bolagen.

Hur samlar kreditupplysningsföretag in information om dig?

Kreditupplysningsföretag drar information från fem huvudkällor: Skatteverket, Kronofogden, fastighetsregistret, övriga offentliga register och bankernas låneregister via Upplysningscentralen. Samtliga datakällor är offentliga eller delade enligt undantag i GDPR som regleras i Kreditupplysningslagen.

• Skatteverket: Inkomstuppgifter från senaste deklarationen, taxerad inkomst per år och taxeringsår. Datan uppdateras en gång per år vid taxeringen i juni.
• Kronofogden: Aktiva skulder, restförda skulder, betalningsanmärkningar och utmätningar. Anmärkningar registreras direkt och försvinner tre år efter avslut.
• Fastighetsregistret: Fastighetsinnehav, taxeringsvärden och pantsättningar via Lantmäteriets databaser.
• Övriga offentliga register: Folkbokföring, bolagsverkets register över företagsengagemang och tingsrätternas målregister.
• Bankernas låneregister: UC ägs av storbankerna och får tillgång till aggregerad lånedata om kortkrediter, billån och bolån från ägarbankerna direkt.

Hur används informationen?

Långivaren matar in ditt personnummer i sitt system, kreditupplysningsföretaget returnerar en sammanställning, och en algoritm beräknar en kreditscore mellan 0 och 600. Resultatet avgör om du beviljas kredit, vilken ränta du erbjuds och hur stor kreditgränsen blir.

Scoringen baseras på inkomst, befintliga skulder, antal förfrågningar senaste året och eventuella betalningsanmärkningar. Två förfrågningar per månad är normal volym, men över sex på kort tid sänker scoringen och kan leda till avslag på en ny ansökan.

När används kreditupplysningsföretag?

Ett kreditupplysningsföretag används vid varje tillfälle där en motpart behöver bedöma din ekonomiska situation innan ett avtal ingås, framför allt vid lån, kredit, hyra och anställning inom ekonomi- eller säkerhetsbranschen. De vanligaste fem situationerna är låneansökningar, kortansökningar, hyreskontrakt, anställningsbeslut och större företagsavtal.

• Låneansökningar: Banker tar UC-upplysning vid bolån, billån och privatlån för att kontrollera inkomst och betalningsanmärkningar. Avslagsfrekvensen ligger runt 30 procent på blancolån när scoringen är låg.
• Kreditkortsansökningar: Alla kreditkort kräver upplysning för att sätta kreditgräns och godkänna ansökan. Det finns inga kreditkort utan UC, däremot kort där andra upplysningsföretag används.
• Hyreskontrakt: Privata hyresvärdar och bostadsbolag tar upplysning för att kontrollera inkomst och betalningsanmärkningar. En anmärkning ger nästan alltid avslag på förstahandskontrakt.
• Anställning i vissa fall: Banker, försäkringsbolag, säkerhetsbranschen och vissa myndigheter tar upplysning som del av rekryteringsprocessen. Övriga arbetsgivare får inte ta upplysning utan särskilt tillstånd.
• Större företagsavtal: Leverantörsavtal, leasingkontrakt och fakturaavtal mellan bolag förlitar sig på företagsupplysning för att bedöma motpartens betalningsförmåga.

Vilka kreditupplysningsföretag finns det?

De fem stora kreditupplysningsföretagen i Sverige 2026 är UC, Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode), Creditsafe, Syna och Valitive. UC är dominerande mot privatpersoner och samtliga kreditkort, medan Creditsafe och Dun & Bradstreet är ledande på företagsupplysningar.

UC

UC är Sveriges största kreditupplysningsföretag och ägs gemensamt av storbankerna SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea och Danske Bank. Bolaget levererar över 30 miljoner upplysningar per år och är den enda källan som har direktåtkomst till bankernas låneregister via Upplysningscentralen.

UC används av samtliga svenska kreditkortsutgivare och de flesta banker vid kreditprövning. Du kan ta en kostnadsfri upplysning på dig själv via Mina sidor på uc.se en gång per år.

Dun & Bradstreet

Dun & Bradstreet är det internationella moderbolaget bakom det svenska Bisnode och fokuserar på både person- och företagsupplysningar. Tjänsten Min upplysning är gratis och ger dig en komplett bild av vad som ligger registrerat på dig, vilket gör det enkelt att ta en kreditupplysning på sig själv.

D&B har över 350 miljoner företagsregister globalt och en stor del av den svenska B2B-marknaden använder dem för leverantörsbedömningar. Företagsupplysningar är den primära intäktskällan.

Creditsafe

Creditsafe är ett brittiskt-grundat företag med stark närvaro på företagssidan i Sverige. De levererar främst företagsupplysningar, branschanalyser och övervakning, men erbjuder även personupplysning för mindre kreditgivare och hyresvärdar.

Få kreditkort använder Creditsafe direkt, men företagskort och företagsleasing förlitar sig ofta på dem för B2B-prövning.

Syna

Syna är ett svenskt kreditupplysningsföretag med både person- och företagsfokus. Prissättningen ligger på 90 kr per styckupplysning, 349 kr per månadsabonnemang och fasta priser för storkonsumenter med fri användning.

Syna används framför allt av mellanstora kreditgivare och fastighetsbolag som vill ha ett alternativ till UC.

Valitive

Valitive är en nyare digital aktör med fokus på automatiserade kreditprövningar via API. Upplysningarna inkluderar inkomst, scoring, betalningsanmärkningar, fastighetsinnehav och företagsengagemang i samma rapport.

Valitive är populärt bland fintech-bolag och nystartade kreditgivare som behöver snabb integration utan att binda upp sig mot UC.

Hur omfattas kreditupplysningsföretag av Kreditupplysningslagen?

Kreditupplysningslagen (1973:1173) ger kreditupplysningsföretag rätt att hantera personuppgifter utan den registrerades samtycke, men sätter samtidigt fyra kärnkrav på hur de får agera. Lagen är specialreglering som går före GDPR på området och tillsynsmyndighet är Integritetsskyddsmyndigheten.

• Upplysningskopia: Bolaget måste alltid skicka en kopia på upplysningen till den person som blivit granskad inom rimlig tid, oftast några dagar via post eller Mina sidor.
• Legitima skäl: Information får bara lämnas ut när motparten har ett legitimt skäl, vanligen kreditprövning, kreditgivning, hyresprövning eller annat avtalsförhållande som bygger på ekonomisk bedömning.
• Korrekt och uppdaterad data: Bolaget ansvarar för att uppgifterna är korrekta och rättar fel inom 14 dagar om den registrerade påvisar dem.
• Gallring av anmärkningar: Betalningsanmärkningar gallras tre år efter att de avslutats, inte när de uppstod. För konkurser och skuldsanering gäller fem år.

Vilka rättigheter har du mot ett kreditupplysningsföretag?

Du har rätt att begära ut alla uppgifter som finns registrerade på dig, kräva rättelse av felaktig information och få ett intyg om vilka som tagit upplysning på dig senaste tolv månaderna. Tjänsten är gratis en gång per år hos varje upplysningsföretag.

Klagomål på felaktiga uppgifter eller obefogad delning ska först ställas till bolaget, sedan till Integritetsskyddsmyndigheten om problemet inte rättas.

Varför har ett kreditupplysningsföretag tagit en upplysning på mig?

Du får en upplysning tagen på dig när någon part har ett legitimt skäl att bedöma din ekonomi inför ett avtal eller en kreditrisk, vanligast vid låne- och kortansökningar. De fem vanligaste anledningarna är låneansökan, hyresavtal, jobbansökan, avtal som kräver kreditbedömning och övervakningstjänster som du själv aktiverat.

• Låne- eller kreditansökan: Du har själv ansökt om ett lån, kort eller en delbetalning, och kreditgivaren tar upplysning som standardprövning.
• Hyresansökan: Hyresvärden eller bostadsbolaget tar upplysning vid kontraktsteckning, ofta som villkor för förstahandskontrakt.
• Anställning: Arbetsgivare i bank, finans, försäkring eller säkerhetsbranschen tar upplysning som del av rekryteringen, vilket alltid ska kommuniceras innan.
• Avtal som kräver kreditbedömning: Mobilabonnemang, leasing och el-avtal med fast bindningstid kan utlösa upplysning, särskilt vid större belopp.
• Egen övervakningstjänst: Tjänster som UC ID Skydd eller Min Upplysning loggar var gång någon kollar dig, vilket gör att du kan se all aktivitet i en samlad vy.

Hur ser jag vem som tagit en upplysning på mig?

Logga in på Mina sidor hos UC, Dun & Bradstreet eller Syna och begär ut en upplysningskopia, så ser du datum, vilken motpart som ställt frågan och vilket scoringresultat som gick ut. Tjänsten är gratis en gång per år hos respektive bolag.

Misstänker du att någon tagit upplysning utan legitimt skäl kan du anmäla det till Integritetsskyddsmyndigheten. Bolaget måste då redovisa grunden för förfrågan inom 30 dagar.

Vad kostar en kreditupplysning?

En kreditupplysning kostar mellan 0 och 350 kr beroende på vem som beställer den och vilken typ av rapport som tas. Privatpersoner kan oftast ta en upplysning på sig själva gratis en gång per år, medan företag och hyresvärdar betalar styckpris eller månadsabonnemang.

För en privatperson som vill kolla sig själv är UC och D&B gratis-tjänster tillräckliga. För hyresvärdar eller småföretag som tar enstaka upplysningar är Syna ofta billigast på styckbasis.