Hoppa till huvudinnehåll

Ränteavdrag på kreditkort

Ränteavdrag på kreditkort är 30 procent skattereduktion på de räntor du betalat på utnyttjad kredit upp till 100 000 kr per år, sedan 21 procent på det överstigande beloppet. Avdraget gäller bara räntor, inte årsavgifter eller aviavgifter, och redovisas i ruta 8.1 i inkomstdeklarationen.

·
Uppdaterad maj 2026

Får man dra av räntan på kreditkort?

Ränteavdrag på kreditkort är skattereduktionen som du får på räntor du betalat till kortutgivaren under inkomståret. Avdraget är 30 procent på räntor upp till 100 000 kr per person och år, samt 21 procent på det belopp som överstiger 100 000 kr, enligt 67 kap. 10 § inkomstskattelagen. Begreppet ingår även i ordlistan för kreditkort tillsammans med relaterade skatte- och kreditbegrepp.

Det är bara den faktiska räntan på utnyttjad kredit som är avdragsgill. Årsavgift, aviavgift, uppläggningsavgift, valutapåslag och uttagsavgifter ger inget avdrag, även om de räknas in i den effektiva räntan.

Hur stort är skatteavdraget på betald kreditränta?

Avdraget är 30 procent på de första 100 000 kr i betald ränta och 21 procent på överstigande belopp. På 1 000 kr i betald kreditränta får du alltså 300 kr tillbaka i skatt om du har skatt att kvitta avdraget mot, och på 5 000 kr i ränta får du 1 500 kr tillbaka.

Avdraget kvittas i första hand mot kapitalinkomster (ränteintäkter, aktieutdelning) och i andra hand mot inkomst av tjänst. Om du saknar skatt att kvitta mot (studenter, pensionärer med låg pension, arbetslösa) blir avdraget mindre värt eller noll.

När krävs full skattebetalning för att avdraget ska räknas fullt ut?

Du behöver ha betalat tillräckligt med skatt under året för att hela avdraget ska kunna kvittas mot. Fyra regler styr hur stor del av räntan du faktiskt får tillbaka.

  • Skatt att kvitta mot: Avdraget förutsätter att du betalat statlig och kommunal inkomstskatt under året. Studenter, pensionärer med låg pension eller arbetslösa kan få begränsat eller inget avdrag.
  • Underskott av kapital: Räntor på kreditkort räknas som underskott av kapital, vilket sänker den totala skatten med 30 procent på underskottet upp till 100 000 kr.
  • Inkomstår: Räntor som betalats under kalenderåret 2026 dras av i deklarationen våren 2027, inte under det år de upparbetades.
  • Kortet i ditt namn: Bara den person som står som primär kortinnehavare får avdraget. Extrakortinnehavare får inget eget avdrag på samma kreditkonto.

Hur räknas avdraget om räntan överstiger 100 000 kr?

Om sammanlagd betald ränta (inklusive bostadslån och övriga konsumentkrediter) överstiger 100 000 kr blir skattereduktionen 30 procent på de första 100 000 kr och 21 procent på det överstigande beloppet. För svenska konsumenter är det extremt ovanligt att kreditkortsräntan ensamt når den nivån.

På ett saldo på 100 000 kr med 22 procent nominell ränta blir den totala årliga räntekostnaden cirka 22 000 kr, vilket ger 6 600 kr tillbaka i skatt om du har full avdragsrätt.

Hur deklareras kreditkortsräntan i deklarationen?

Kortutgivaren rapporterar betald ränta till Skatteverket via en kontrolluppgift (KU25), som sedan förtrycks i din inkomstdeklaration i ruta 8.1. Du behöver alltså inte själv samla kvitton, men du bör kontrollera att beloppet stämmer med kortets årssammanställning innan deklarationen lämnas in.

Avdragsrätten omfattar fyra typer av räntekostnader på kreditkort, bensinkort, kontokrediter och privatlån:

  • Kreditränta på utnyttjad kredit: Den nominella räntan som löper när du inte betalar fakturan i tid.
  • Dröjsmålsränta: Räntan som tas ut efter förfallodag, oftast 24 till 30 procent.
  • Ränta på avbetalningsplan: Om du har lagt om saldot till en längre avbetalningsplan ger den räntan också avdrag.
  • Ränta vid kontantuttag: Räntan på kontantuttag, som ofta börjar löpa direkt utan räntefria dagar.

För företagskort och företagskrediter gäller andra regler där räntan istället dras av som rörelsekostnad mot inkomst av näringsverksamhet.

Räknas årsavgift och aviavgift som ränta?

Nej, ränteavdraget gäller bara räntor, medan avgifter (årsavgift, aviavgifter, uppläggningsavgifter) inte är avdragsgilla för privatpersoner. Däremot räknas alla obligatoriska avgifter in i kortets effektiva ränta, vilket är ett separat begrepp som mäter total kreditkostnad och inte påverkar deklarationen.

För företagskort där kortet används i näringsverksamheten är både räntor och avgifter avdragsgilla som rörelsekostnad mot inkomst av näringsverksamhet, men då gäller andra regler i inkomstskattelagen.

Vanliga frågor och svar

Q.01

Hur kontrollerar jag att räntan är rätt i deklarationen?

Du jämför det förtryckta beloppet i ruta 8.1 med kortets årssammanställning från utgivaren. Om summan inte stämmer får du själv lägga till eller justera räntan innan du godkänner deklarationen. Skatteverket kan annars debitera dig efterskatt om de upptäcker att avdraget är för stort, eller du går miste om återbetalning om det är för litet. Spara kortets årssammanställning som underlag i minst sex år efter deklarationen.

Q.02

Måste jag själv lägga in räntan i deklarationen?

Nej, kortutgivaren rapporterar betald ränta till Skatteverket via kontrolluppgift KU25, och beloppet är förtryckt i ruta 8.1 i inkomstdeklarationen. Du bör ändå kontrollera att summan stämmer med kortets årssammanställning innan du godkänner deklarationen.

Q.03

Får extrakortinnehavare också ränteavdrag?

Nej, ränteavdraget tillfaller bara den primära kortinnehavaren som står på kreditkontot. Extrakortinnehavaren får inget eget avdrag, även om hen har gjort köp som genererat ränta på det gemensamma saldot.

Författat av
Oliver Ivanovic
Oliver Ivanovic

Grundare & innehållsansvarig

Oliver Ivanovic är grundare och skribent på Kreditio.se. Han har över 5 års erfarenhet av att jämföra och recensera kreditkort på den svenska marknaden, och har skrivit de allra flesta sidorna här. Hans intresse för finans och privatekonomi har gett honom djup förståelse för fördelar och nackdelar med olika kort.

Läs mer om Oliver Uppdaterad: 8 maj 2026
Granskad av
Anders Bergström
Anders Bergström Resexpert

Anders Bergström är resexpert på Kreditio.se sedan hösten 2023. Han har över 15 års erfarenhet i resebranschen som tidigare resebyråagent, destinationschef och produktutvecklare för researrangörer, och har besökt mer än 70 länder. Anders har även drivit en populär reseblogg och skriver allt innehåll på Kreditio som rör resor, flygbolag och hotellkedjor.

Läs mer om Anders