Vad är ett magnetkort?
Ett magnetkort är ett plastkort med en magnetremsa på baksidan som lagrar data och avläses när kortet dras genom en kortläsare. Magnetremsan består av järnoxidpartiklar som magnetiseras i tre informationsspår, vanligen med kontonummer, kortinnehavare och säkerhetskod.
Magnetkort används som betalkort, passerkort, medlemskort och hotellnyckelkort. Tekniken introducerades i Sverige under 1970-talet och dominerade fram till 2010-talet, då chipkort och kontaktlös NFC-betalning började ersätta magnetremsan på grund av säkerhetsskäl.
Hur fungerar magnetremsan?
Magnetremsan fungerar genom tre informationsspår där ettor och nollor lagras som magnetiska polariseringar. När kortet dras genom kortläsaren skickas signalen via läsaren till kortutgivaren för verifiering, vilket tar 1 till 3 sekunder vid normal anslutning.
Spår 1 lagrar kortinnehavarens namn och kontonummer, spår 2 lagrar primärt kontonummer och utgångsdatum, och spår 3 lagrar utländska valutadata som rarely används idag. Magnetremsan kan lagra upp till 1 000 bitar per tum, vilket räcker för enkel betalningsdata men inte för krypterade kommunikationsprotokoll.
Vilka fördelar har magnetkort?
Magnetkort har fyra huvudsakliga fördelar: enkel användning, låg tillverkningskostnad, bred kompatibilitet och mångsidighet. Tekniken är fortfarande utbredd globalt eftersom infrastrukturen redan är installerad.
- Enkel användning: Du drar kortet genom läsaren utan PIN-kod på vissa terminaltyper, vilket gör magnetkort snabbt att använda. Genomsnittlig läsning tar 1 till 3 sekunder.
- Låg tillverkningskostnad: Ett magnetkort kostar 2 till 5 kr att producera, jämfört med 8 till 15 kr för ett chipkort med samma layout. Det gör magnetkort attraktiva som engångskort eller medlemskort.
- Bred kompatibilitet: Magnetremsan accepteras av äldre terminaler världen över, även där chipläsare saknas. I länder med sämre betalningsinfrastruktur är magnetkort fortfarande standard.
- Mångsidighet: Tekniken används till betalkort, passerkort, hotellnycklar, medlemskort och tunnelbanekort. Samma magnetremsa kan koda olika dataformat beroende på användningsområde.
Varför finns magnetremsan kvar på moderna kreditkort?
Magnetremsan finns kvar på de flesta moderna kreditkort som backupteknik för länder och terminaler där chipläsare saknas. Visa, Mastercard och American Express kräver att kort ska kunna fungera med magnetremsa fram till åtminstone 2029 i många regioner.
Du använder magnetremsan främst om du reser till länder med äldre betalningsinfrastruktur eller om en specifik kortläsare havererar. I Sverige har dock chip och kontaktlös betalning ersatt magnetkortdragning helt på de flesta moderna terminaler.
Vilka nackdelar har magnetkort?
Magnetkort har fyra huvudsakliga nackdelar: säkerhetsbrister, slitage, begränsad lagringskapacitet och föråldrad teknik. Säkerhetsproblemen är den primära orsaken till att kortbranschen fasar ut magnetremsan.
- Säkerhetsbrister: Magnetremsan kan kopieras genom skimming, vilket innebär att en bedragare läser av remsan med en dold läsare och skapar en kopia av kortet. Skimming-fall i Sverige minskade från cirka 8 000 anmälningar 2014 till under 500 år 2024.
- Slitage: Magnetremsan repas eller demagnetiseras vid kontakt med starka magnetfält, vilket gör kortet oanvändbart efter 2 till 5 år vid daglig användning. Chipkort tål 10 till 15 års användning utan motsvarande slitage.
- Begränsad lagringskapacitet: Magnetremsan lagrar 1 000 bitar per tum, vilket räcker för enkel kontoidentifiering men inte för krypterad kommunikation. Chipkort lagrar upp till 8 KB med stöd för avancerad kryptering.
- Föråldrad teknik: EMV-chip och kontaktlös NFC-betalning erbjuder högre säkerhet och funktionalitet, vilket gör att kortbranschen aktivt fasar ut magnetkort. Mastercard har annonserat att magnetremsor ska tas bort helt från europeiska kort till 2033.
Hur skyddar du dig mot skimming?
Du skyddar dig mot skimming genom att använda chipläsare eller kontaktlös betalning istället för att dra magnetremsan, kontrollera bankomat efter främmande utrustning och dölja PIN-koden vid inmatning. Skimming-utrustning installeras oftast på bankomater och bensinpumpar.
För maximalt skydd: använd Apple Pay eller Google Pay vid butiksbetalning, eftersom mobila betalningar genererar en engångskod (token) som inte kan kopieras. Kreditkort har dessutom bättre bedrägeriförsäkring än debetkort vid eventuell skimming.
Vilka olika typer av magnetkort finns det?
Fyra huvudsakliga typer av magnetkort används idag: betalkort, passerkort, medlemskort och hotellnyckelkort. Inom betalningskategorin finns dessutom undertyper som kreditkort, kontokort, bankkort och betalkort.
Vilka betalkort använder magnetremsa?
De flesta moderna betalkort i Sverige har magnetremsa som backup, men primärt används chip eller kontaktlös NFC-betalning. Kortbranschen kräver att magnetremsan finns kvar för internationell kompatibilitet, men avläsning via remsan är ovanligt på svenska terminaler.
- Kreditkort: Magnetremsa fungerar som backup om chipläsaren havererar eller om kortet används utomlands i terminaler utan chipstöd.
- Kontokort: Debetkort kopplade direkt till bankkonto har magnetremsa för internationell användning, men majoriteten av svenska köp sker via chip eller kontaktlös betalning.
- Bankkort: Fungerar som debetkort med magnetremsa, chip och kontaktlös NFC. Magnetremsan används främst som reservalternativ.
- Betalkort: Samlingsterm för kreditkort, debetkort och förbetalda kort som accepteras vid butiksbetalning. Alla har magnetremsa som backup för bredare täckning.
Hur fungerar passerkort med magnetremsa?
Passerkort med magnetremsa används till tunnelbana, bussar, gym och kontorsbyggnader, där en enkel ID-kod räcker för att öppna en grind eller låsa upp en dörr. Tekniken är vanlig i äldre system men ersätts gradvis av RFID-baserade kort eller mobila pass.
Pendelkort som SL Access använder dock fortfarande magnetremsa eller RFID-chip beroende på korttyp. Kontorspasserkort har i de flesta fall bytts ut till RFID eller mobilbaserade lösningar.
Hur fungerar medlemskort med magnetremsa?
Medlemskort med magnetremsa används till bokhandlare, gym, klubbar och tjänsteleverantörer för att identifiera medlem och registrera köp. Funktionen är enkel kontoidentifiering, ofta utan koppling till betalfunktion.
Många medlemskort har gått över till streckkod eller QR-kod istället för magnetremsa, eftersom mobila lösningar är billigare och bredare tillgängliga. ICA Stammis och Coop Medlem är exempel på system som flyttat från fysiskt magnetkort till app-baserat medlemskap.
När fasas magnetkort ut helt?
Magnetkort fasas ut gradvis i takt med att chip och kontaktlös NFC-betalning blir standard, men full utfasning är inte planerad förrän tidigast 2033 globalt. Mastercard har annonserat att magnetremsor ska tas bort från europeiska kort till 2033 och från amerikanska till 2027.
Hur ser tidslinjen ut för utfasning?
Tidslinjen för utfasning skiljer sig mellan kortnätverk och regioner, men trenden är tydlig: chip och kontaktlös NFC ersätter magnetremsan helt under det kommande decenniet.
- 2024-2026: Magnetremsan finns kvar på alla nya kort men används främst som backup i Sverige.
- 2027: Mastercard tar bort magnetremsor från amerikanska kort.
- 2029: Visa förväntas följa Mastercards exempel i USA och Europa.
- 2033: Mastercard tar bort magnetremsor från europeiska kort, vilket markerar slutet för tekniken på den svenska marknaden.
Vad ersätter magnetkortet?
EMV-chip, kontaktlös NFC-betalning och mobila betalningar ersätter magnetkortet i praktiken. Apple Pay, Google Pay och Samsung Pay genererar engångstokens som inte kan kopieras, vilket eliminerar skimming-risken.
För dig som konsument märks utfasningen knappast eftersom moderna kort har alla funktioner samtidigt. Du använder chipet vid butiksterminal och blippar för småköp under 400 kr. Magnetremsan används bara om du reser till länder med äldre betalningsinfrastruktur.
